Porträtt: Helena Eriksson Kjellgren och Miranda Solvang
Vi har ställt några frågor till författaren Helena Eriksson Kjellgren och fotografen Miranda Solvang som är aktuella med den mycket lättlästa boken Bussen.
Vad vill ni berätta med den här boken?
Helena: Att man ska se äventyret i det lilla. Vi vill visa att resan mot ett mål innehåller många små berättelser. Andras liv pågår omkring ens eget, människor är ständigt på väg till och från någonstans. Under en bussresa förändras dynamiken beroende på vilka som stiger av och på.
Miranda: Ofta vet man inte vilka man delar buss med, men för några minuter har man någonting gemensamt. Det är fint på ett vardagligt sätt.
Hur tror ni att den här boken kommer att läsas?
Helena: Jag föreställer mig att den som vill förbereda sig inför en resa kan ha glädje av boken. Den som redan är en van bussresenär får läsa något som den kan känna igen sig i.
Miranda: Den som åker mycket buss kanske blir inspirerad att titta efter de små tingen under en bussresa, och inte bara titta i mobiltelefonen.
Boken är ju något av ett på plats-reportage, hur gick arbetet till under själva bussresan?
Miranda: Ja, boken är väldigt dokumentär, och berättelsen är fångad i farten. Vi åkte med hela bussresan från start till mål för att få med hela känslan. Vi har i stort sett fångat det som fanns på plats, det som hände på bussen.
Vilken typ av bussåkare är ni själva?
Helena: Ofta sitter jag och grejar med min mobil, ärligt talat. Men när jag väl lyfter blicken kan det glimma till. Det är spännande att betrakta människor.
Miranda: Jag brukar fantisera om de andra på bussen. Vart de är på väg och var de befinner sig i livet. Har man tur kan man tjuvlyssna lite på deras samtal och leva sig in i deras liv.