LL-Förlaget är en del av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier.

Myndigheten för tillgängliga medier logotyp

LL-Förlaget är en del av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier.

Att formge lättlästa böcker

Lättläst handlar inte bara om språk och innehåll. Det handlar även om form och bild. Tydlighet, luft och stöttande bilder förenklar läsningen.

Välj ett tydligt typsnitt

Välj ett lättläst typsnitt som har:

  • unika tecken. Det ska inte gå att förväxla olika bokstäver med varandra. Jämför typsnitten Aptos och Tisa Sans som har unika tecken med typsnittet Arial som har tecken som kan förväxlas.

  • öppna former. I ett typsnitt med öppna former kan till exempel ett c inte förväxlas med ett o. Jämför typsnitten Open sans och Neue Frutiger (öppna former) med Helvetica och Arial (slutna former).

  • hög x-höjd. I ett typsnitt med hög x-höjd är de gemena bokstäverna högre än i ett typsnitt med låg x-höjd. Den högre höjden gör att bokstäverna får mer luft i sig utan att de tar mer plats på bredden. Tänk på att x-höjden inte ska vara så hög att versaler och gemener kan förväxlas. Jämför typsnittet Demos Next som har en hög x-höjd med typsnittet Garamond som har en låg x-höjd och Verdana som har en för hög x-höjd.

  • viss kontrast i linjebredd. I ett lättläst typsnitt ska bokstävernas linjer växla lagom mycket i bredd. Jämför typsnittet Dolly som har en lagom kontrast i linjebredd med typsnittet Futura där alla linjer är lika breda och Didot där vissa linjer är väldigt smala och andra väldigt breda.

  • lagom avstånd mellan bokstäverna. En text blir lättläst om luften är jämnt fördelad mellan bokstäverna. Det ska alltså inte vara gluggar mellan dem och de ska inte krocka med varandra. Detta är främst ett problem i äldre typsnitt som digitaliserades tidigt. Typsnitt skapade med ny teknik har automatiskt jämnt fördelat avstånd mellan bokstäverna.

Om typsnittet är med eller utan klackar (serif eller sans serif) spelar mindre roll. För längre texter är läsare mer vana vid serifer. Sans serifer är vanligast i rubriker, kortare texter och texter på nätet. Undvik att kursivera hela stycken.

Det kan vara svårt att hitta typsnitt som stämmer in på alla parametrar till hundra procent. Av typsnitten vi rekommenderar ovan finns Aptos i Microsofts grundutbud. Andra typsnitt med många bra egenskaper där är Cambria, Calibri och Georgia. Resterande typsnitt som vi rekommenderar i exemplen finns i Adobes utbud för den som har Creative Cloud. Ett annat lättläst typsnitt därifrån är Noto Sans. 

Råden är framtagna i samarbete med Eva Wilsson, bokformgivare och lärare i typografi. De utgår från forskning av professor Sofie Beier vid Centre for Visibility Design i Köpenhamn.

Använd större textstorlek

Välj en större textstorlek och större radavstånd än vad böcker brukar ha. Textstorleken på brödtext ska gärna vara mellan 12 och 14 punkter. Välj ett tilltaget radavstånd. 140–150 procent av typgraden brukar vara behagligt. Öka gärna textens spärrning lite om det passar typsnittet (cirka +10 kan vara lagom). 

Luftig form och frasanpassat radfall

Vi på LL-förlaget använder oss av frasanpassat radfall. Det innebär att vi byter rad där det finns en naturlig paus i texten. Raderna är korta (helst inte mer än 50 tecken inklusive blanksteg) och högermarginalen är ojämn och utan avstavningar. Formgivningen ska vara luftig med breda marginaler. Våra böcker har korta stycken (oftast inte mer än sju rader) med blankrad mellan. Det ger läsaren möjlighet att pausa och gör det lättare att navigera i texten.

I en undersökning initierad av MTM redovisas hur läsare med intellektuell funktionsnedsättning respektive läsare som är nya för svenskan uppfattar lättlästa texter satta med frasanpassat radfall (eller medveten radbrytning). Läs rapporten om frasanpassat radfall på mtm.se.

Tydlighet genom rubriker, punktlistor och kontrast

Var generös med rubriker och mellanrubriker eftersom det gör informationen lättare att överblicka. Använd gärna punktlistor vid uppräkningar. God kontrast mellan text och bakgrund gör texten lätt att läsa för många. Svart text mot ett gultonat matt papper upplever många som skönast för ögat.

Konkreta bilder stöttar texten

Foton och illustrationer i lättläst ska stötta och förklara texten. De kan förtydliga innehållet för läsaren och ge en skön paus. Bilderna ska gärna vara konkreta. Undvik bilder som bara är dekorativa och sådana bilder som innehåller mycket information som inte finns i texten.