Page 18 - Utvandrarna_provlas

Sedan träffades de tre gånger på marknader,
en gång på våren och en gång på hösten,
och sedan en gång våren därpå.
Varje gång sa Karl Oskar
att han fortfarande tyckte om henne.
Karl Oskar hade bestämt sig:
han skulle gifta sig med Kristina.

När han fick chansen att köpa Korpamoen
gick han raka vägen till Kristinas hem i Duvemåla.
Hennes far och mor blev förvånade.
Vem var denne okände yngling
som bad att få tala med deras dotter?

Karl Oskar och Kristina stod utanför stugan
och talade med varandra i tjugo minuter.

– Nu kan vi äntligen gifta oss. Jag ä gammal nog
och vi har både hus och hem, sa Karl Oskar.

Men Kristina tvekade. De kände ju knappt varandra.

– Jag ä bara nitton år och för ung för att bli bonnmora.
Och så måste du fråga mina föräldrar
om dom vill ha dej te svärson, sa hon.

Det blev som Karl Oskar ville.
Kristinas föräldrar förstod att han menade allvar,
och att han gick att lita på.

17