Page 17 - Utvandrarna_provlas

Föräldrarna skickade henne till Berta,
som var kunnig i läkekonst.
Nu bodde Kristina hos gumman
medan hon botade hennes skada.

Karl Oskar gjorde sig ett nytt ärende till Berta.
Han ville träffa Kristina igen.
Nästa gång han kom stod hon på trappan.
Då såg han att Kristina var en reslig flicka,
nästan lika lång som han själv.
Hon hade kraftiga höfter, men var smal om midjan.
Ögonen var blyga och mycket lockande.

Kristina blev frisk i knäet,
och skulle åka hem till Duvemåla.
Kvällen innan träffade hon Karl Oskar.

– Jag töcker om dej, Kristina.
Töcker du om mej tebaks? sa Karl Oskar.

Kristina nickade.

Då frågade Karl Oskar:
– Vill du gifta dej mä mej, Kristina?

– Vi ä båda för unga.
Och vi har ingenstans att bo, sa Kristina.

Karl Oskar var tyst. Hon hade rätt.
Det var för tidigt för dem att gifta sig.

16