Page 11 - Utvandrarna_provlas

Näsan gick i arv från generation till generation.
Folk sa att den förde tur med sig.
De barn som föddes med den stora näsan
blev kloka och flitiga människor.

Från början var Mjödahult en stor gård.
När den gick i arv delades den upp i mindre delar.
Sista gången var 1819,
då den delades mellan två bröder.

Den yngste av bröderna hette Nils,
som sin förfader.
Han byggde ett torp inne i skogen.
Marken han ärvde var stenig och svår att odla.
Det såg ut som om det hade regnat sten från himlen.
Det nya stället hette Korpamoen.

Nils hade inte fått släktens stora näsa,
men han var ändå en duktig karl.
Han arbetade hårt,
hans händer vilade aldrig.
Hans hustru Märta var en stor och stark kvinna.
De gjorde Korpamoen till en riktig gård.

Nils letade rätt på all jord som kunde odlas
och rensade den från sten.
Varje år bröt han upp ett stycke åker.
I Korpamoen fanns det till slut fler stenhögar
än på något annat ställe i bygden.

10