Page 9 - Ladan_provlas
P. 9
En klänning av tyll. Löften om kärlek.
Ett barns mjuka kind mot min.
Nu känner jag mig lurad på allt.
Samtidigt håller jag på att sprängas
av all kärlek.
Jag har aldrig älskat någon
som jag älskar Sara.
Det är antagligen inte sunt.
För jag vet hur det är.
Människor som älskar gör galna saker.
Allt detta håller jag inom mig hela dagen
på jobbet.
När jag kliver av bussen hemma på Årstavägen
går det inte längre.
Tårarna forsar medan jag går mot mitt hus.
När jag öppnar porten brister det helt.
Ögonen immar igen.
7
