Page 17 - 9789170535130
P. 17

6

Pernilla sitter hemma och stirrar ut i luften.
I händerna håller hon Julias pyjamas.
Ingenting har en mening, när ens barn är borta.
Ingenting betyder något.
Hennes hund försöker trösta henne.
Han lägger huvudet i hennes knä
och tittar på henne.
– Hon är inte här, Janus, säger Pernilla.

Oron i hennes kropp växer.
Hon tar upp telefonen och ringer Kouplan.
Han berättar att han har träffat hennes ex-man.

– Hur har han det? frågar hon.
– Ganska bra, säger Kouplan.
– Har han några barn?
– Nej. Och han har inte tagit Julia.
– Jag sa ju det. Han gillar inte barn.
– Vad menar du med det?
– Jag menar att han skiter i Julia. Och mig.

Kouplan ber henne skicka ett foto på Julia.
Han behöver veta hur barnet ser ut.

                             16
   12   13   14   15   16   17   18